ORDLISTA FÖR ENERGIBERÄKNING
Här har vi tagit fram en ordlista för energiberäkning och det fackspråk som används.
Begrepp och termer inom energiberäkning
Energi är ett abstrakt begrepp för många, speciellt när det kommer till att beräkna denna.
Det är lätt att man som läsare tappar tråden när ett fackspråk som man inte är bekant med används. Detta gör att många inte tar del av den information som faktiskt finns tillgänglig på området. För dig som vill och behöver ta del av informationen för att fatta ett så bra beslut som möjligt kan det innebära att stora delar av området är som en gammal kartas vita fläckar.
Men genom att faktiskt få dessa begrepp och ord förklarade för sig på ett sätt som inte kräver en examen i ämnet, så förenklas hela området och blir greppbart.
Nedan får du ta del av en ordlista med begripliga förklaringar på vanligt förekommande ord inom området energiberäkningar.
A
Anläggning
En anläggning är ett byggnadsverk som inte är en regelrätt byggnad. Typexempel på anläggningar är broar, tunnlar och idrottsplatser.
Area
Vanliga areabegrepp för hus inom energiberäkningar inkluderar BTA, BRA, LOA, BOA och Boverkets Atemp.
Avfuktning
Avfuktning är en åtgärd som har som mål att minska vattenmängden i inomhusluften.
B
Bostad
En bostad är ett hus, en lägenhet eller någon annan bostadsform som minst en person kan bo i.
Brukstagning
Brukstagning är den tidpunkt då hela eller delar av byggnaden kan börja användas för det den är avsedd för.
Brukstid
Detta är tiden en byggnad eller anläggning kan, med endast normalt underhåll, användas för det den är avsedd att användas till. Det kan även röra delar av en byggnad eller delar av en anläggning.
Byggnad
En byggnad är en varaktig konstruktion som alltid har ett tak och i princip alltid även väggar.
Byggnadens energianvändning
Byggnadens energianvändning är den mängd energi som behöver levereras till en byggnad under ett år.
Byggnadens energiprestanda
Byggnadens energiprestanda är den normalårskorrigerade uppmätta energianvändningen i byggnaden uppgett i kWh/m2.
Byggnadens förväntade energiprestanda
Byggnadens förväntade energiprestanda är resultatet av den beräkning som kan göras för en energideklaration.
Byggnadens uppmätta energiprestanda
Byggnadens uppmätta energiprestanda är resultatet av de mätningar som görs vid en energideklaration.
D
Direktverkande el
Direktverkande el, eller direktverkande elvärme är elvärmare som använder sig av el för att kunna fungera. Vanliga produkter som drivs av direktverkande el är el-element och fläktkonvektorer.
Drift
Drift är samtliga av de åtgärder som ser till att byggnaden fungerar som den ska.
Driftel
Driftelen är den el som krävs för att driva elinstallationerna i en byggnad. Det handlar exempelvis om ljus och vitvaror, men även hissar, värmepumpar och andra anläggningar som drivs av el. Ett äldre ord för detta är fastighetsel.
E
- Ej byggnadsrelaterad elanvändning
- Energieffektivisering
- Energihushållning
- Energideklaration
- Energisparande
Ej byggnadsrelaterad elanvändning
Ej byggnadsrelaterad elanvändning är energianvändning som inte sker inuti byggnaden, men i anslutning till den. Vanliga produkter inom ej byggnadsrelaterad elanvändning inkluderar utomhusbelysning och eluttag för fordon.
Energieffektivisering
Energieffektivisering är samtliga av de åtgärder som görs för att en byggnad ska behålla samma funktioner samtidigt som energiförbrukningen minskar.
Energihushållning
Energihushållning innefattar alla åtgärder som gör att du nyttjar energin på ett idealt, det vill säga sparsamt sätt.
Energideklaration
En energideklaration är ett dokument som bland annat innehåller uppgifter om byggnadens energiprestanda.
Energisparande
Med energisparande menas att du minskar energianvändningen i din bostad genom att avstå från energikrävande aktiviteter.
F
Fjärrvärme
Fjärrvärme är ett system där värme produceras i centrala anläggningar och sedan distribueras ut till kunder via kulvert i mark.
Fuktning
Fuktning (eller befuktning) är en ökning av luftens vatteninnehåll, det vill säga motsatsen till avfuktning.
H
Hushållsel
Hushållsel är den mängd el som används i det egna hushållet. Vanliga exempel på hushållsel inkluderar elanvändningen för spis, tv och kylskåp.
K
Klimatzon
Sverige delas in i tre olika klimatzoner av Boverket. Dessa zoner kan ses som en guide för olika beslut man fattar när det gäller exempelvis isolering av hus och andra byggnadstekniska frågor.
Komfortkyla
Komfortkyla får du av en produkt som sänker inomhustemperaturen till en behaglig nivå. Typiska exempel på produkter som ger komfortkyla är luftvärmepumpar och andra AC-relaterade produkter.
Kylmaskin
En kylmaskin används för att skapa en behaglig komfortkyla. Denna maskin kan se ut på olika sätt, men gemensamt är att man har ett köldmedium som kyler ned vatten eller luft (andra exempel finns dock). Till exempel så pumpas sedan luften ut genom en klimatanläggning för att åstadkomma komfortkyla i en varm miljö.
Köldmedium
Ett köldmedium kan bestå av olika kemikalier som tillsammans skapar en kylande effekt i ett slutet system. Ett exempel är en kombination av flour och klor som tidigare användes och vanligtvis benämns som freon. Det var vanligt i kylanläggningar för inomhusklimat och kylskåp. Detta köldmedium är idag förbjudet och har ersatts av andra kemikalier som inte har samma negativa effekt på klimatet. Kallas även köldbärare.
N
Normalår
Ett normalår är medelvärdet av inomhusklimatet, exempelvis temperaturen sett över många, exempelvis 30 år.
Normalårskorrigering
En normalårskorrigering är en korrigering av byggnadens uppmätta energianvändning kontra skillnaden mellan klimatet på orten under ett normalår och det riktiga klimatet.
S
Småhus
Definitionen av ett småhus handlar om antal bostadslägenheter det innehåller. Ett småhus får innehålla högst två stycken av dessa.
Specifik fläkteffekt
När man lägger ihop eleffekten av alla fläktar som ingår i ett ventilationssystem och delar detta med det som är störst av tillluftsflödet och frånluftsflödet, då får man den specifika fläkteffekten. Detta förkortas oftast SFP.
T
Termiskt klimat
När man beskriver klimatet på en plats med hjälp av luftens temperatur, värme som strålar från jorden, luftfuktighet med mera så talar man om det termiska klimatet. Det finns regler och krav på hur inomhusklimatet ska vara utifrån dessa parametrar och även specifika sätt att nå dit.
U
U-värde
U-värdet representerar hur väl en byggprodukts isolering fungerar. Värdet står för hur mycket energi som lämnar produkten.
U-medel
När man vill se hur väl, exempelvis, en byggnad är isolerad så räknar man ut ett u-medel. Man tittar då på olika material som använts i byggnaden och deras u-värde. Med dessa räknas ett medelvärde ut som ger en bild av den totala energiförlusten.
Uppvärmning
Uppvärmningssäsongen refererar till den tid på året då värme behöver tillföras till en byggnad. Denna säsong varierar beroende på vart i Sverige man befinner sig. Den är betydligt kortare i Skåne än i exempelvis norra Norrbotten. Man brukar säga att uppvärmningssäsongen börjar när utetemperaturen faller under 12 plusgrader, sett till medeltemperaturen under ett dygn. Slutet för säsongen när medeltemperaturen når över 10 plusgrader. Man kan generalisera detta mellan de tre klimatzoner Boverket delar in Sverige i.
V
Ventilation
Ventilation är transport och utbyte av luft med mål att hålla inomhusklimatet på en ideal nivå.
Verksamhetsel
Verksamhetsel är den del energi som krävs för att en verksamhet ska kunna drivas på ett optimalt sätt. Vanliga exempel på verksamhetsel inkluderar el för belysning, datorer och tv-apparater.
Vistelsezon
Vistelsezonen är den del i ett rum där krav ställs på termisk komfort för människans välbefinnande. Vistelsezonen begränsas av två horisontella plan 0,1 m respektive 2,0 m över golvet. På sidorna begränsas vistelsezonen av vertikala plan 0,6 m från ytterväggarna, dock 1 m framför fönster och dörrar.
NÖJDA KUNDER ÖVER HELA LANDET
95% kundnöjdhet
Hör av dig!
Vi levererar energiberäkningar i hela Sverige. Ofta inom 48 timmar!
Esbjörn Lindberg
Projektledare
070-219 77 69